Linköpings ekumeniska kvinnoråd
Ordförande: Marianne Nilsson, telefon 070-661 34 71, e-post e.m.nilsson@home.se
_____________________________________________________________
Om kvinnokamp i Linköping
Kvinnors kamp i Syd- och Centralafrika, föreläsning och film med journalisten Marika Griehsel, ett samarrangemang mellan Linköpings ekumeniska kvinnoråd LEK och Kvinnor i Svenska kyrkan i Linköpings stift.
(Foto: Axel Wågberg)
Marika Griehsel, känd radioröst och TV-reporter som under många år varit bosatt i Johannesburg i Sydafrika, har gett oss många reportage därifrån, men också från sina många resor runt om i Afrika. Hon flyttade för några år sedan hem till Sverige med sin familj ”på prov – och vi prövar fortfarande”. Marika Griehsel berättar snabbt och medryckande, några ledord står på blädderblocket, till exempel:
Sydafrika – Rwanda: konflikt, – Kongo:
FN-resolution 1325 – Liberia: presidenten – utbildning– matförsörjning.
Sydafrika idag har ordet jämställdhet inskrivet i författningen, och att det är ett viktigt begrepp efter åren av apartheid är inte svårt att förstå. Jämställdhetstänkandet har dock inte riktigt trängt igenom än, även om parlamentet har 50 % kvinnor . President Zuma är polygam och har numera fyra hustrur, det fjärde äktenskapet ingicks nyligen. Men ingen kvinna gifter sig med fyra män ...
Aids är ett svårt gissel, men bromsmediciner och på sina ställen framgångsrika kampanjer motar åtminstone en del av spridningen. Kyrkor och samfund står för ett långsiktigt arbete som respekteras. Även i Sydafrika finns nu bromsmediciner. Utbildning och kunskap är bra bistånd! Handel – ja, men afrikanska ledare säljer gärna sina intressen till dem som betalar bäst, läs Indien, Kina. Bitterhet råder mot makteliten, ”Makt korrumperar”.
Men kvinnor sprider styrka! ”Jag är inte pessimist!” säger Marika Griehsel och nämner Liberia som exempel. Ett bättre exempel på hur kvinnor med envisa ickevåldsmetoder får ett helt land att resa sig från ett långt och blodigt krig kan svårligen hittas*. Landet har som bekant också fått Afrikas första kvinnliga president, Ellen Johnson-Sirleaf.
Filmen som visades under kvällen heter ”Kvinnornas krig”, producerad av organisationen Kvinna till Kvinna och redogör för möten mellan bosniska kvinnor som genomlidit kriget i forna Jugoslavien och kvinnor i Kongo som genomlider samma slags posttraumatiska stress. Vad hjälper? Efter ofattbart våld; våldtäkter som vapen i krig, straff-frihet för förövarna; nära och kära som mördas, som försvinner, ja, vad hjälper? Många, många samtal, medkänsla, förståelse, en systuga, matlagning och mänsklig värme, och så tid.
– Men, berättade Marika, det är som om de afrikanska kvinnorna reser sig snabbare och med mer styrka än de bosniska kvinnorna, trots att de har samma erfarenheter. De bosniska kvinnorna upplevde fortfarande efter 15 år samma trauman.
I utbildningar och möten delar man kunskap om resolutionerna 1325 och 1820**, som handlar om den enträgna uppmaningen till ”medlemsstaterna att tillse att kvinnor i ökad utsträckning deltar på alla beslutsnivåer i nationella, regionala och internationella institutioner och mekanismer för förebyggande, hantering och lösning av konflikter” respektive att bestämma tidpunkt för implementering av beslut om kvinnors deltagande och, inte minst viktigt i Kongo-Rwanda liksom i Bosnien, stämpla våldtäkt i krig som ett brott, som skall bestraffas.
Ragnhild Greek
*= se gärna filmen (finns på norska) om hur Liberias kvinnor fick slut på det 14 år långa inbördeskriget, ”Pray the Devil Back to Hell”. Kjöpefilm DVD, Sherpa Distribution: www.sherpadistribution.no
**) resolutionerna i sin helhet finns på www.peacewomen.org/un/sc/1325.html
och www.unscr1820