Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, SEK, är ett forum för kristna kvinnor i Sverige. Fokus för vår verksamhet är kyrka och samhälle ur kvinnors perspektiv.
Teologiska arbeten utifrån ett feministiskt perspektiv
Camnerin, Sofia
Försoningens mellanrum
ISBN: 978-91-554-7365-5
Teologin om försoning med människor, Gud och livssituationen blir bara användbar för människor om den tar hänsyn till lidandet i deras liv. Det visar Sofia Camnerin i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 19 december.
Abstract
Uppsalateologen Sofia Camnerin har analyserat förutsättningarna för att människor ska kunna försonas med andra människor, sin livssituation och med Gud. Hon utgår från två feministiska teologer: den kristna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampson, som tidigare varit kristen men inte längre är det. Båda anser att den kristna teologin om försoning snarare är skadlig än relevant för både barn och för vuxna som drabbats av övergrepp och våld. Sofia Camnerin föreslår i sin avhandling dels vilket innehåll området försoning inom en teologi bör ha, dels vilka grunder som en teologi bör bygga försoningen på, för att den ska vara relevant för människor idag.
– Försoningsteologin bör utformas efter kontexten och människornas erfarenhet, men också ta hänsyn till det som går utöver människors erfarenhet. Den kan till exempel aldrig vara stabilt formulerad som antingen kristen eller post-kristen, utan måste ständigt pröva vad som fungerar och är relevant för människorna, säger Sofia Camnerin.
Sofia Camnerin fokuserar på hur till exempel barn och vuxna hanterar en situation där de har varit med om lidande och död. Ett konkret exempel är en familj där mannen mördat mamman inför de tre barnen. Kan det då finnas en teologi som hjälper barnen att förstå deras upplevelse? Kan samma teologi också säga något relevant till mannen? Kan den kanske rentav säga något som förmått att hindra familjetragedin?
I Sofia Camnerins rekommendationer finns särskilda kriterier för hur teologin bör förhålla sig till de starka symbolerna gudsbilden, tragiken, hoppen och korset. Särskilt korset är en problematisk symbol för försoning i den kristna försoningsläran.
–Jag har utformat tre kriterier för korset, säger Sofia Camnerin. För det första måste teologin avvisa tanken om att lidande och offer är ett medel för det högre goda, alltså att det är nödvändigt att lida. För det andra bör teologin visa att det gudomliga är närvarande i lidandet. För det tredje bör teologin visa hur det gudomliga kämpar emot lidandet och döden.
Camnerins rekommendationer kan om de får genomslag förändra innehållet i gudstjänster, till exempel hur syndabekännelsen formuleras och vad man säger i predikningar. Men de kan också påverka vår uppfattning om lidande och försoning även utanför det traditionellt religiösa rummet. Att förändra en teologi kan också få politiska konsekvenser, särskilt i stater som till stor del påverkas av religionen. Förändringarna i religionen kan då förändra landet, i stället för att landet ändrar sitt förhållande till religionen för att ändra kurs inom till exempel den internationella politiken.
För mer information, kontakta Sofia Camnerin på 0703–44 45 06 eller sofia.camnerin@telia.com
Svalfors, Ulrika
Andlighetens ordning: En diskursiv läsning av tidskriften Pilgrim [The Order of Spirituality: A discursive reading of the magazine Pilgrim.
Abstract:
This thesis takes as its point of departure the question "is there a connection between ordinary Swedish Christianity and the extreme forms of various examples?" As a way of considering possible connections, a "normal" spiritual context in the Swedish setting is studied: the Christian magazine "Pilgrim. A magazine for spiritual guidance".
The book presents an investigation of the magazine and its notion of spirituality over a period of twelve years (1994–2006). Questions that guide the investigation are: Which are the fundamental notions of spirituality in the magazine? How can someone be spiritual due to the magazine? Which are the bodily norms which are assumed when it comes to gender, sexuality, ethnicity and class? Which connections between the normal and the extreme in contemporary Swedish spirituality can an investigation of Pilgrim as an example of "ordinary" spirituality reveal?
The work is carried out as a discursive reading of Pilgrim with the help of Michel Foucault and his notion of "discourse". Furthermore some of the insights from the feminist discussion on so called "intersectionality" are used to widen the methodological scope. More specifically, the magazine is approached as a single textual surface.
After qualification of the rules of the discourse, they are applied to identify the discursive formation of Pilgrim. By analyzing the strategies which constitute spiritual guidance, the forms of spirituality (subject positions) that the magazine constructs are revealed. The way that social categories – gender, sexuality, ethnicity, class – are characterized in the magazine reinforce heteronormativity, orientalism and a class-structure. Through the magazine social categories function together with other vital categories in a way that the outcome is one and only construction of the ordinary subject: i.e. the western rich man as a spiritual subject.
In conclusion this study suggests that ideas about spiritual growth that flourish in an ordinary Christian cultural and intellectual environment (exemplified by the magazine Pilgrim), like ideas of resistance against the postmodern world and society's superficiality, might have a structure that can be found also in more extreme Christian contexts, and, more important, as a part of the problematic of these extreme examples. The extreme resides in the ordinary, and the ordinary resides in the extreme. There seems to be an order of notions, of subjects and of bodies: the Order of Spirituality.
Agneta Lejdhamre
Den svenska psalmboken och svenska kyrkan som en gemenskap på lika villkor
Agneta Lejdhamre, präst i Västerås, lade fram en Licentiatuppsats vid Institutionen för kyrkovetenskap, Uppsala universitet den 4 april 2006. Kan beställas genom Agneta.Lejdhamre@teol.uu.se En studie av 1986 års psalmbok med avseende på strävan efter jämställdhet.
Uppsatsen övergripande syftet är att tydliggöra problemen med texterna i 1986 års svenska psalmbok i förhållande till aktuella sekulära och kyrkliga strävanden efter jämställdhet samt att studera frågan om jämställdhet som en fråga om ecklesiologi.
Utifrån detta syfte analyseras könskonstruktionen i psalmtexterna. Denna visar sig vara påtagligt tudelad med "manligt" och "kvinnligt" i två tydligt separerade spalter. Den mest påtagliga skillnaden spalterna emellan är att manligt och gudomligt konsekvent smälter samman samt att ord/begrepp som konnoterar man, lågt räknat, är ungefär femton gånger så vanliga som de som konnoterar kvinna.
Den tudelade könskonstruktionen tolkas därefter med hjälp av några aktuella teorier om kön samt utifrån teorin om symboliskt universum. Därigenom visas att psalmtexterna inte endast speglar en tudelad människosyn utan även medverkar till att återskapa denna.
Beträffande kyrkosynen visas att Svenska kyrkan som öppen folkkyrka är en asymmetrisk gemenskap på mäns villkor.
Uppsatsen avslutas med ett resonemang om kriterier för ett språk för kristen tro och tradition, som kan tänkas destabilisera den tudelning som har konstaterats och därigenom påverka samhället inklusive kyrkan till allt större jämställdhet.
Madeleine Sultán Sjöqvist
"Vi blev muslimer" Svenska kvinnor berättar: En religionssociologisk studie av konversionsberättelser. Teologiska Institutionen, Religionssociologi vid Uppsala Universitet .
Materialet i studien består av kvalitativa intervjuer med svenska kvinnor som konverterat till islam. I intervjuerna har frågor ställts om hur de uppfattar sitt religiösa engagemang och sitt liv som muslimer i ett västerländskt samhälle.
I informanternas tolkning av sin konversion och sin nya religiösa tillhörighet har beskrivningar av konversionen som en process en central ställning. Denna process analyseras utifrån följande tre teman: Möte med islam och muslimer, jämförelse mellan "det gamla" och "det nya" sammanhanget samt konversion. Huvuddelen i avhandlingen består i att beskriva och tolka informanternas förståelse av denna process i relation till religionssociologiska frågeställningar.
När informanterna tolkar och beskriver sitt religiösa engagemang är föreställningar om muslimskt familjeliv tätt knutna till förståelsen av vad det religiösa engagemanget innebär. Informanterna poängterar särskilt att islam står för jämlikhet mellan människor i allmänhet och mellan könen i synnerhet, att islam står för det goda patriarkala familjelivet och att kvinnor skall lyda sin make. Således är en del i avhandlingen vikt för en analys av informanternas förståelse av muslimskt familjeliv, kvinnors inflytande och antagonism mellan könen.
Studiens teoretiska sammanhang är religionssociologiskt och könsteoretiskt. I avhandlingen är intervjumaterialet relaterat till fem sammanhang: religion som meningssystem, konversionsberättelser, kön som en social konstruktion, moderna och senmoderna samhällen samt religion i moderna och senmoderna samhällen.
I avhandlingen är den religiositet som kommer till uttryck tolkat både som en del av och en reaktion mot det senmoderna livets villkor. I informanternas tolkningar ryms både öppnare och mer reflexiva tolkningar av vad ett muslimskt engagemang innebär och en strävan mot de "rätta" svaren, ett fastnaglande av vad kön, familj, samhälle och religion "är". Det finns en spänning mellan att ingå i vad som uppfattas vara "rätt" muslimskt tradition och det religiösa engagemanget tolkat som ett kvinnoemancipatoriskt projekt. Därtill finns en spänning mellan att ingå i den institutionella religionen och att etablera en religiositet på "kvinnliga" villkor.
Helene Egnell
Other Voices: A Study of Christian Feminist Approaches to Religious Plurality East and West.
Vad kan feministiska perspektiv tillföra religionsdialog och religionsteologi? "På den här konferensen talade vi om någonting. På mäns konferenser verkar det som om de talar om ingenting". Så sade en av deltagarna på en av de interreligiösa kvinnokonferenser som Helene Egnell studerar i sin doktorsavhandling Other Voices: A Study of Christian Feminist Approaches to Religious Plurality East and West.
Vad kan feministiska perspektiv tillföra religionsdialog och religionsteologi (kristen reflektion över religiös mångfald)? Det är frågeställningen i denna avhandling i missionsvetenskap från teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Helene Egnell har studerat såväl religionsdialogprojekt med feministisk inriktning, som hur feministiska teologer reflekterar kring religiös mångfald. Asiatiskt material utgör en tyngdpunkt i avhandlingen, eftersom de kristna i Asien ständigt konfronteras med religiös mångfald och mer än andra tar in perspektiv från andra religiösa traditioner i sin teologi.
Helene Egnell har intervjuat kvinnor som deltagit i ett dialogprojekt som drivs av Henry Martyn Institute i Hyderabad i Indien, Women's interfaith journey, och studerat dokument från internationella och asiatiska kvinnokonferenser kring religionsdialog. Hon finner att dessa projekt använder sig av en metodologi hämtad från kvinnorörelsen, där man bygger relationer genom att dela varandras livsberättelser. På så sätt kan ett "vi" skapas och en tillit byggas upp, som gör det möjligt att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.
En viktig komponent i detta "vi" är den gemensamma erfarenheten av att vara marginaliserad i sin egen religiösa tradition, att vara "den andra". Kvinnorna möts i en insikt om att religion är på gott och ont, och har inte samma behov som manliga officiella företrädare att försvara sin religiösa tradition i dialogen. De delar en kritik mot religionen, och ett engagemang i att vilja förändra traditioner. Ett annat viktigt drag när kvinnor möts till religionsdialog är att de etiska snarare än de dogmatiska frågorna står i centrum. "På vilket sätt kan våra religiösa traditioner hjälpa oss att skapa en värld med fred och rättvisa för alla kvinnor och män" är den överordnade frågan. Att bara diskutera trosföreställningar är för dem meningslöst om det inte är kopplat till livet vi lever, "att tala om ingenting" som kvinnan uttryckte det i det inledande citatet.
När kristna feministiska teologer reflekterar över religiös mångfald återkommer många av de teman som karaktäriserar feministisk dialogpraxis. Att se människan som en relationell varelse, erfarenheten av att vara "den andra", att ge företräde åt marginaliserade perspektiv, och reflektion över olikhet och mångfald är centrala drag i feministisk teologi. Och det ger en fruktbar ingång i religionsteologin, menar Helene Egnell. Religionsteologin handlar ju om hur man förhåller sig till den "religiöst andre/annorlunda", och när den reflektionen sker utifrån "den andras" position gör det en viktig skillnad. Feministisk teologi har gjort en lång resa från en naiv föreställning om ett universellt systerskap där alla är lika, till en växande insikt om olikheter mellan kvinnor av olika klass, etnicitet och nationalitet. Detta bejakande av mångfald, och erkännande av ojämlika maktrelationer, kan också bli viktiga bidrag i reflektionen över religiös mångfald.
Dialogen mellan judiska och kristna feminister är ett annat område som tas upp i avhandlingen. Judiska och kristna teologer har samarbetat i den feministteologiska rörelsen redan från början, men de judiska feministerna har också anklagat sina kristna systrar för att ha utvecklat en specifik form av anti-judiskhet, där en Jesus som beskrivs som feminist kontrasteras mot en judendom som framställs som patriarkatets ursprung. Den judisk-kristna dialogen tydliggör betydelsen av att bejaka både kvinnors gemensamma intressen och deras olikhet, menar Helene Egnell. Judiska och kristna kvinnor har gemensamma skrifter i Gamla Testamentet, de delar kritiken mot de patriarkala tolkningarna, men texterna har också olika betydelser för dem.
Abstract, Other Voices: A Study of Christian Feminist Approaches to Religious Plurality East and West, by Helene Egnell
This dissertation explores the contribution of feminist theology and feminist dialogue praxis to interfaith dialogue and theology of religions. Feminist dialogue praxis is studied through interviews and documentation from women's interfaith projects; and feminist approaches to religious plurality through the works of a number of Christian feminist theologians, with special attention to Asian theologians, who in their theologizing consciously make use of their multireligious context.
Just as feminist theology is a critical and a constructive project, so are feminist approaches to religious plurality. Women meet in interfaith dialogue in the shared experience of being marginalized in their respective religious traditions. But they also meet in a shared commitment to reshaping those traditions. There is a "common we" which is a starting point for dialogue.
The dissertation argues that this "common we" is created through a methodology inspired by the women's movement, where a central feature is creating a "safe space" for telling life stories and building relations. This safe space enables conflicts to be handled in a constructive manner, and differences to be respected.
Marginalization, otherness, difference, relation and change, are themes that occur in feminist theological works on religious plurality. How to meet and understand "the other" is the crucial question in interfaith dialogue. Feminist theology starts in the experience of being "the other", which gives a different approach to the question. The feminist discourse on difference can also provide an opening where religious difference is seen not as a problem but as a possibility.
Interfaith dialogue among women is a discourse on the margins, and makes conscious use of its marginality. The margins offer a different perspective compared with the centre. The dissertation discusses whether this stance reifies women's marginality in interfaith dialogue, or has the potential to bring about a shift, where the margins become the centre.
Mer om aktuell forskning